söndag 18 december 2016
Läraren som modell
När
jag skrev på miniuppsatsen läste jag om forskaren Albert Banduras
modellinlärning och tänkte på vår uppgift som framtida lärare i skolan. Hur vi
som lärare är modeller för eleverna i olika miljöer t.ex. hur man kan vara är mot
varandra men också att det är OK att våga pröva nya saker man är intresserad
av. Det är viktigt att eleverna ska bli trygga i sig själva, att de bygger upp
sin självkänsla och tror på att de klarar saker. Vidare att det också är OK att
vissa saker i skolan kan vara svårare, men att det kan vara så för alla och att
man är bra på olika saker. Läraren har en central roll i skolan som modell, att
visa att alla behöver varandra och är bra på olika saker. Vidare att samarbete
är en stryka och en väg till framgång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag trot absolut att vi som framtida lärare och förebilder både skall visa våra styrkor och svagheter. Med det sagt så skall eleverna fortfarande kunna känna sig trygga med att vi inte leder dem på fel väg. Men att ibland förklara att vissa saker var svåra även för läraren att lära sig och att kanske visa på att även läraren kan bli bättre på vissa saker är ett bra sett att vara en human och mänsklig förebild. Ingen är perfekt. Det kan vara skönt att veta. Ingen kan allt och alla misslyckas ibland och det är då vi lär oss. Ställ dig på ett ben, när du står rakt utan att vingla, då kan du stå på ett ben, men man skall inte se vinglandet som ett misslyckande, utan det är genom att vingla som vi bygger upp mer balans och mer styrka så att vi blir bättre till nästa gång....
SvaraRaderaNågot som jag tycker är otroligt viktigt är att som lärare våga erkänna sina fel eller sina svagheter. Det finns inget som jag tycker är så irriterande som när en lärare har uppenbart fel, men ändå bara fortsätter på samma spår som om det vore rätt trots att någon påpekar att det inte stämmer. Som förebild för våra elever ska vi kunna visa att även vi gör fel ibland och att det är okej, att det går att rätta till och gå vidare.
SvaraRaderaVi är absolut förebilder till våra framtida elever, men som i tidigare kommentarer så måste eleverna se att även vi kan göra fel, att man rättar till felet och sen går vidare. Barnen behöver se att även vuxna ibland får säga förlåt och erkänna sitt misstag, annars blir även det en missvisande bild för eleverna.
SvaraRaderaJag tror som många ovan att även lärare måste få tillåtas att ha fel och göra fel, även visa att vi inte kan allt. Utan visa att man lär hela livet, och att man måste vara nyfiken, kan man som lärare visa att det är intressant och själv leta reda på ny information och våga följa upp elevernas funderingar på olika sätt, googla själv? låta de ta reda på fakta och skriva om det? Inte bara visa att alla kan ha och göra fel och rätta till det, utan även visa att ingen kan allt. Det tror jag är viktigt. Kommer ihåg min översittarlärare än idag som bara berättade jag hade fel på min glosor som jag hade slagit upp i lexikonet hemma och visste det var rätt ord. Kanske i fel situation men nu var det en glosa. Kommer ihåg att hon släckte en stor del av min lärarlust när jag försökte och blev nertryckt med stort rött F trots mitt försök.
SvaraRaderaEn lärare genom sina fel måste också kunna erkänna sina fel , visa sina elever de känslorna där eleverna lär sig att även lärare och andra vuxna kan göra fel inte bara barn eller elever.
SvaraRaderavi bör vara ärliga i vårt arbete när vi kommer möta våra elever en dag.
mycket intressant inlägg!!